Att lata sig, är att vara overksam och trivas med det.
Källa: SAOL

Jag älskar att bara lata mig, men jag får än idag kämpa för att göra det med gott samvete. Samhället har länge uppfostrat oss att vara allt annat än lata. Att hålla på och lata sig stup i kvarten anses vara en dålig egenskap.

Nej, sluta lata dig och gör något vettigt. Berätta sen om allt du har gjort, så att jag får dåligt samvete över att jag inte har varit lika produktiv.

Planerad tid för att göra ingenting

Efter mina duster med depression och utmattning har jag varit tvungen att planera in stunder för vila. Stunder där jag ska göra minsta möjliga och bara latar mig. När jag slarvar mår jag som ett utskitet äppelmos.

Jag tycker om att hitta på saker. Det är inte särskilt svårt att planera in en fika, ett besök hos frisören eller en podd-stund i studion. Vips så är det inlagt i kalendern. Jag har avsatt tid till att göra något.

Det är desto svårare att planera in en stund för att lata sig. Att avsätta tid till att inte göra något. Det sker väl automatiskt mellan det där andra i kalendern? Ja, i bästa fall, men inte om kalendern är knökfull med allt det där andra.

Det kvittar om det jag ska göra är roligt eller inte. Såväl en fest med kollegor som ett utdraget möte tar energi. Du har kanske hört om skedteorin som brukar användas för att beskriva mängden mental och fysisk energi. Jag har inte hur många skedar som helst.

Att lata mig behöver inte betyda att jag ligger på sofflocket och pillar mig i naveln. Det kan handla om att läsa, promenera eller spela tv-spel. Men det kan också betyda att jag ibland ligger på sofflocket och pillar mig i naveln näsan (i ärlighetens namn pillar vi oss nog oftare i näsan än i naveln).

Så gör jag

Nu för tiden planerar jag in tid för återhämtning både före och efter stunder av görande. När jag bjuder in vänner på middag en onsdagkväll, håller jag måndag- och tisdagkvällen fri. Åker jag på en utflykt med familjen på lördagen, planerar jag att inte göra något alls på söndagen.

Jag vilar dessutom middag i princip varje dag, för att ha energi till resten av dagen. Det är det som funkar för mig. När jag hälsar på mormor och morfar brukar morfar säga ”nu vilar vi middag!” Jag och mormor tar soffan och morfar sängen.

Inför varje ny vecka pratar jag och Sven om hur våra kalendrar ser ut. Om vi upptäcker att det saknas stunder för att göra ingenting alls, ställer vi in, skjuter upp eller justerar på annat sätt för att skapa utrymme.

Ingen av oss vill må som utskitet äppelmos när veckan är slut. Och det mesta går faktiskt att ändra på för att undvika det.

Men jag får som sagt kämpa för att lata mig och vila med gott samvete. Trots att jag vet att det gör gott. Trots att jag vet att det är nödvändigt. Men övning ger som tur var färdighet, som med så mycket annat.

Jag har fått lära mig att vara öppen om min energi inför familj, vänner och kollegor. Förr var jag en sådan som nästan alltid ställde upp. Som oftast sa ja. Men det fungerar inte.

Jag är trygg med att det är okej att ställa in, skjuta upp eller justera. Ingen har någonsin blivit arg, och skulle någon mot förmodan bli det så får vi prata om det. Jag omger mig med människor som förstår, och jag vill att de ska känna att de kan göra likadant som jag.

Beröm den som latar sig

Det är lätt att berömma den som berättar att den har åstadkommit mycket under en dag. Men det är lika lätt att vara tyst när någon berättar att den mest bara har skruttat runt och gjort ingenting. På sin höjd blir man kanske avundsjuk, eftersom det var precis det man själv ville göra. Hur vågar personen bara lata sig sådär?

Du är så modig, uppfinningsrik och bra på att lata dig!

Jag har blivit bättre på att berömma den som valde att lata sig istället för att storstäda huset. Bättre på att visa att det är klokt att vila mellan gårdagens arbetsdag och morgondagens släktträff. Ibland berömmer jag till och med mig själv.

Vi ska lata oss oftare, gärna i förebyggande syfte.

You don’t have to have a reason to be tired. You don’t have to earn rest or comfort. You’re allowed to just be.

– Ur A Prayer for the Crown-Shy: A Monk and Robot Book av Becky Chambers

Ps. Denna text skickades som ett brev i mitt sällsamma och ohemliga sällskap Tordyveln flyger. Du är välkommen att bli medlem.