Ibland är det skoj att bara åka bort till en annan stad för en natt. Lite miljöombyte förnöjer och det är dessutom bra att åka på en fredag.
Fredagen känns så mycket längre då än om jag bara skulle tagit helg, gått hem och somnat i soffan (en vanlig företeelse för mig när fredagsslöheten slår till). Det är tummen upp för det!
Så i fredags tog jag och Sven bussen till Göteborg för att ha en fin utekväll tillsammans. Vi checkade in på Avalon och öppnade fönstret på vid gavel. Det var kylig vår i staden och solen gick långsamt ned över takåsarna. En ångande dusch och sedan på men finkläderna.
Uteserveringarna hade verkligen börjat blomstra. Folk satt under ilsket röda värmelampor och mjuka filtar för att hålla värmen medan de firade fredag.
Vi tog varsin drink och tittade på folk och på månen som var halv på himlen.
Sven hade fixat bord på Familjen. En mysig liten restaurang där det trängdes mycket folk.
Det serverades kycklingleverpastej till förtugget! Leverpastej äter jag inte ofta längre för det ska helst ligga på bröd.
Men i fredags gick jag loss på knäckebrödet för att få bre på rikligt med pastej. Så himla gott!
Sen åt jag lammlägg som visserligen var rackarns mört men tråkigt nog lite smaklöst.
Det jag mest såg fram emot, trots fredagstrött huvud, var Puta Madre. En underbar bar och restaurang där jag gärna skulle vilja bosätta mig för att det är så vackert och väldigt skön stämning.
Med nakna kvinnor på väggarna och den bästa musiken i högtalarna. Bartenders i hängslen och med fjädrar i håret. Och cocktails i mängder!
En fin barmeny har de också.
Så vi beställde lite att dricka och njöt en stund.
Gottgottigottgott!
Sen kom den där John Blund och ville att vi skulle gå ”hem” och knyta oss i sängen. De lät väldigt skönt. En riktigt fin fredagskväll trots anonymt lammlägg.
När vi vaknade upp på lördagen ryktades det om snö i Jönköping men i Göteborg var det fortfarande vår. Vilken tur!
Vi gick självklart till da Matteo för att fika. Ett måste varje gång i Göteborg. Bästa kaffet och en mysig uteservering.
Småfåglar tjattrade överallt och ville också fika.
Så vi lapade lite sol och förberedde oss för hemfärd. Och så var det ju fortfarande bara lördag!
Igår var en dag med full fart. Med ett besök nere på stan, en promenad till Stallqvarn, hemmafix och ett svettigt afrodanspass innan jag utmattad landade i soffan strax efter lördagsmiddagen. En apbra bra lördag då jag verkligen utnyttjade dagen till fullo.
Idag vaknade jag och bytte mitt inplanerade yogapass mot kaffedrickande i soffan under en filt och med Nyhetsmorgon som behagligt bakgrundssorl. Helt perfekt. En söndag då jag inte alls ville flänga och ha mig. Bara vara sådär omåttligt söndagsslö och skön.
Men en sak hade jag bestämt. För en sådan söndag är man lite seg i starten. Och då passar brunch på annan plats än lägenheten ganska så bra. Någon annan fixar krubb och man kan bara glida med.
Så vi kämpade oss över den snöiga Munksjöbron i svinkalla januarivindar, Sven och jag, för att komma in i värmen på relativt nyöppnade Restaurang Spira. Och där möttes vi av räktårtor, skamligt god lax, sallader, krämig äggröra och lite sött till kaffet. Ja, ni ser ju bara hur fint det var.
Så där satt vi och tittade ut över Munksjön som såg allt annat än inbjudande ut. Smällde i oss rödbetor med fetaost och knaperstekt bacon. Och till och med efterrätt som doftade pepparkaka.
Lite av en frossarsöndag som var så himla värd. 145 pix för en brunch, för den som undrar för det står det inget om på hemsidan. Och det är lördagar och söndagar klockan 11-15 som gäller om någon får samma idé som oss. Två tummar upp och en Sanna som stöp ned i soffan igen när vi kommit hem.
Att vara ledig i mellandagarna var ett klokt val. Det behövs verkligen efter den hektiska höst som passerat. Men att bara sitta hemma och uggla tycker jag blir lite tradigt i längden, så jag och Sven tog bussen till Göteborg igår.
Mest för att ligga och förvandlas till ett russin på spa men också för mer kulinariska upplevelser.
Det finns många saker vi två har gemensamt, men det vi älskar allra mest är att frossa i god mat och dryck. Jävlar i min låda vad vi gillar det, milt uttryckt. Vi blir som två barnungar på julaftons morgon när vi vet att vi ska gå på restaurang tillexempel.
Arm i arm hoppar vi fram på stan med två breda vargleenden. Vi pratar i mun på varandra om vad vi ska äta och om man kommer orka äta efterrätt.
Igår hade vi bokat bord på Swedish Taste som är en riktig favorit. Superservice, mysigt och såklart grym mat.
Jag var pepp med håret på sned av blåsten utanför och lite lätt immig i ögonen av hotellbarens Gin och Tonic. En bra start på en bra kväll helt enkelt.
Jag firade också lite. För jag kan stolt säga att jag, tack vare rejält med riktig mat och härlig träning, nu är 10kg lättare än förra året. Det känns verkligen helt underbart och jag mår så himla bra nuförtiden. Jag är pigg, stark och utan magbesvär som jag drogs med innan. Tummen upp!
Vi ville smaka alla goda förrätter, så det gjorde vi i minivarianter. Så som pilgrimsmussla som var en enda smakexplosion tillsammans med havsalger, små gurkkulor och annat gott.
Och finns det vilt då kniper jag det till varmrätt. Ren och saltbakade rödbetor. Behöver jag säga mer?! Himlen på en tallrik.
Och världens bästa kompis som bordskavaljer. En stor kyss till honom för att han är han.
I morse vaknade vi upp med blåröda vinläppar och knasigt nog kurrande magar. Något som hotellfrukost botar bra.
Och sedan trotsade vi blåsten för att dricka kaffe på Da Matteo innan bussen skulle ta oss hem igen. Dock inte ute även om fällen såg inbjudande ut. Regnet började smattra något så djävulskt.
Det var två dagars vardagslyx. Nu är jag hemma och väntar på ägg och bacon till middag. Inte lika flashigt men lagat med kärlek. Sven kan det där med att få äggröran fluffig och fin. Han är allt bra han.
Det har varit en megabra helg. Framförallt lördagen som var som en enda stor matfest hela dagen. Tillsammas med goda vänner och med familj. För mat käkas bäst med de man tycker om.
Lördagslunchen intogs nere på Matvarufabriken Kaffe. Jag hade egentligen tänkt sno ihop burgare hemma på Pilgatan, men när det plingar i telefonen så kan man inte säga nej. Och tomatsoppa, det tackar jag inte nej till heller. Den var till och med extra fyndig med lite savoykål i botten.
Tomas och Torkel från Da Matteo var på besök med lådor fulla av kaffe. Jag älskar kaffe. Kaffe, kaffe, kaffe.
Hampus och jag provsmakade mer än gärna. Och jag fick till och med en påse kenyanska bönor med mig hem, bara för att jag är en sådan kaffeälskare. Tack! Nu kan jag dricka finkaffe hela veckan och ställa in fulkaffet i skafferiet tills vidare.
När solen gått ned så djuriskt vackert över Stadsparken, så var det dags igen. Denna gång för min och Svens familj komma förbi på bubbel. Vi skulle nämligen gå på middag för att fira att våra pappor är så bra.
Jag hade bokat bord på Småländska Kolonin såklart. Bästa kvällshänget i stan. Det blev köttig pilgrimsmussla till förrätt.
Min (förvånade) favoritpappa som fick en yxa i farsdagspresent av mig och brorsan. Nu kan han hugga ved som attan hela vintern och elda i huset hemma i Fridhem.
Sven var pepp som alltid när det vankas god mat.
Så som hjort. Och annat gott. Som ett party i munnen.
Och sedan lite sött efter maten. Pappa trodde chokladkulan var en vindruva. Men icke. Och det var den matorgien, som slutade i en däven Sanna hemma i soffan runt midnatt. Vad skulle jag göra utan maten och framförallt utan smaken. Vad livet hade varit trist.
Vaknade vid halv sex och var så nedrans otålig att få äta frukost. Helt stört men sådan är jag. Det kändes på tok för tidigt att stiga upp så jag sov vidare ett par timmar. Mer halvsov. In och ut ur drömmar. Drömmar om att våra hundar hemma i Fridhem höll på att gnaga på mitt huvud. Fast på ett mysigt sätt.
Sen blev det stiga upp-tid. Lördagsmorgnar, när Sven sover vidare inne i sovrummet och jag har morgonen för mig själv, är bäst. Äta frukost i lugn och ro och kolla på en bra serie.
Idag blev det återigen pannkaksfest. Fast vid ett stökigt skrivbord. Det drog ned mysfaktorn lite.
Den här hösten har varit väldigt vacker måste jag säga. Inte alls mycket grå tråkdagar, utan mer färgsprakande och solig. Tog en frisk promenad på Torpa för att balansera upp pannkaksfrossan och få luft.
Den här rabatten är en favorit längs promenadstråket. Den sjunger på sista versen just nu.
Mitt nya favoritmellanmål (sedan igår eftermiddag) är avokado med naturell philadelphiaost. Nom, nom! Mellanmål är ett måste annars blir jag grinig. Och vi hade bokat in lunch vid ett så det vara bara att snällt vänta tills dess.
Lunchen på lördagar äts helst på Matvarufabriken Kaffe. I ett sorl från alla helgfirare och med alla sköna dofter som fyller näsan. Nu har de ju dessutom uttökat med a la carte, fina viner och gyllene öl. Nästa gång ska jag testa charktallriken, basta!
Hampus var där. Han är nästan den vi känt längst här i Jönköping. Vi har hängt sedan glada studenttiden och har varit med om mycket tillsammans.
Som sagt, ingen charktallrik idag men väl en grymme sallad.
Och sen tänkte jag att en lite öm hals säkert botas bra med varm choklad. Det var bara en ursäkt. Jag erkänner.
Vi var inte bara där för att äta oss proppmätta på god mat utan också för att handla ett par goda grejer i charken. Jag har nämligen fått den utomordentliga idén att fixa tapas ikväll. Det blir grejer det. Det ska laddas inför Tintin så det smäller om det.
Innan hemgång blev det ett snabbesök på relativt nyöppnade Linnsmans Gallery. Ett konstgalleri och butik som är inhyst i en gammal maskinhall.Så högt och fint i tak. Där skulle man bo! Att det dessutom ligger precis vägg i vägg med Matvarufabriken är inte dumt.
Nu ska jag fortsätta den sköna lördag. Ha en finfin helg du också!
