Början på det magiska

Ormbunke

Kameran

foto: iPhone, VSCO Cam

Jag öppnade balkongdörren alldeles nyss. Det kom som en varm våg av lavendel in i lägenheten. Det är åska och regn i luften men trots det är det sommar. Det har börjat.

Det är nu som man vill stoppa ner stunden som äger rum just nu i en burk, sluta locket och sedan kunna glänta på det igen när man vill hoppa in i stunden igen. In i sommaren. In i allt det magiska.

Om nätterna så behöver vi knappt ha täcke på oss, Sven och jag. Vi ligger i trassel av lakan och ibland står fönstret på glänt för att släppa in lite sval kvällsluft. Det och sent stojande från gatan. Det där stojandet stör oftast inte så mycket på sommaren. Det påminner om att det är just sommar. Att man kan vara ute natten lång och fånga stunden. Såvida man inte är kvällstrött som jag.

Rabarber

Rabarberkräm

Rabarber, ett helt fång

Jag fick ett fång rabarber av Isa. Det är tur att jag har tillgång till trädgårdsland trots att jag inte har något själv.

Fjolårets rabarberklunga, som bodde i en balja på vår balkong, fick tusentals bladlöss och ruttnade därefter under övervintringen. Så det är tur jag har Isas och mina föräldrars rabarberland att norpa från.

Över baljan vilar det för övrigt en förbannelse eftersom årets smultron åkte på samma fördömda löss. Eller deras barnbarnsbarn.

Jag har således kokat rabarberkräm som tillsammans med kall mjölk fått agera både kvällsfika och finfrukost. Och rabarberpaj har jag också bakat. Den åt vi upp på en dag. ”Varför inte?”, tänkte jag. Det är inte varje dag jag har rabarberpaj att kalasa på.

Som liten var späda rabarber doppade i strösocker det som vi tog till som snabbfika i Fridhem. Ganska surt men sockret mjukade upp upplevelsen.

Och nu börjar jordgubbarna att flöda på torg och i butiker. Det är en enda stor fest.

Frukost

Stig

Kom, vi åker!

Fast som alltid. Hemma bra men i Sommarbo bäst. Vi flyr dit så fort vädret tillåter och helgen är fri från annat. Eller egentligen skulle vi nog fly även om det regnar. Det går lika bra.

Så det var där jag vaknade upp i fredags och åt frukost på en solig trappa. En stund då jag tänker ”Carpe fucking Diem!”, följt av hur klyschigt det låter, följt av ”Det skiter jag i!”. Och så Carpe Diem:ar jag så det står härliga till. Försöker ta in allt på en gång hur omöjligt det än må vara.

Det var en explosion av allt. Smörblommor, lupiner och vajande hundkex. Gräs som kliade i näsan och fästingar som kröp i Ottos päls.

Jag läste, skrev, läste, skrev. Och så åt jag minst lika mycket som jag läste och skrev. Eller dubbelt upp. Som rabarberkompott med mascarponegrädde.

Och så tänkte jag på burken som jag ville stoppa stunden i. Önskade så att den fanns, att någon hade uppfunnit den.

Ett tips till en uppfinnare där ute. Gratis.

Lupin

Paj

Sjön

Det första för i år

Jag sprang i och sedan ångrade jag mig ungefär halvvägs. Fast också det sket jag i. Som med Carpe Diem.

Så jag fortsatte och springa ut i det lite för kalla vattnet. Uppfriskande som vi brukar beskriva det för att linda in det en aning. Jag dök under ytan med huvudet och kände hur hela jag kapslades in i kyla och glädje.

Det första doppet för i år.

Inget märkvärdigt men ändå så är det alltid speciellt. Det är starten på så många dopp som ska komma. Innan frukost, efter varma promenader och innan det ska sägas god natt. Och så naken som det bara går utan att sätta skräck i grannskapet.

Första doppet. Den 6:e juni. På den svenska nationaldagen. I en blå sjö, intill en blå himmel. I ungefär 10 sekunder. Kanske 11.

Blombuketten

Ved

Att carpa

Ja jag kommer fortsätta att carpa (Läs Carpe Diem:a). Varje dag. Nu när stunden är och jag faktiskt inte kan spara den i en burk. Fånga sommaren och fånga magin som yr i juni månad

Jag ska läsa, skriva och äta. Och så en del andra saker. Som att dricka. Och umgås med familj och vänner. Och sätta upp en tavla. Kanske medan jag umgås och dricker ett glas prosecco.

Och nu ska jag snart se på när Sven klipper gräs. Och hoppas att det inte kommer åska. Och sedan ska jag sova insnärjd i lakan med fönstret öppet. Kanske höra lite stoj ute på gatan.

Och om ungefär två veckor ska jag ta andra doppet för i år. För då är det midsommar.

Lingonblomma

1 kommentarer

  1. Ann-Marie 12 juni 2014 klockan 22:59

    Åh så mycket trevligt att läsa, med dina finurliga ord, speciellt det där med att kapsla in sommaren i en burk för att ha till senare, hade verkligen önskat att det gick men nej jag får nog också Crea Diem (Skapa Dagen) och låta det bli underbara dagar för att jag vill ha dom så!
    Förena allt det är som ska göras med det som vill göras till en perfekt balans…eller åtminstone så bra det går!

    Kram

    Svara

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *