Under 2024 är jag ledig från jobbet. Det har nu gått tre månader och vad passar bättre än en stunds reflektion. Det blev i videoform och jag tar avstamp från inlägget Ledigheten och dess led(ighets)ord.

Äntligen har den nya Ronja-serien premiär på Netflix, och ikväll ska Svens syskonbarn komma hit och se de två första avsnitten tillsammans med oss. Peppen är hög. Myset kommer vara mysigt.

Jag minns när jag själv såg 1984-versionen hemma i soffan hos min dagmamma. Grådvärgarna gjorde mig fullkomligt livrädd. Dagmammans dotter fick hålla om mig. Kanske är det jag som får hålla om ikväll.

Men först ska jag ut och vårskrika.

Det är ett faktum: sökmotorn Google har i flera år varit så gott som oanvändbar. Trist för oss som söker efter innehåll på internet varje dag. En sökmotor är ju trots allt ett fundamentalt verktyg för att ta sig fram på och uppleva webben.

Sökresultaten på Google domineras först och främst av annonser, men också av några få återkommande stora webbplatser. Dessa stora webbplatser har en enda uppgift: att synas på förstasidan på Google och tjäna pengar när du klickar på just deras länk. De är desto mindre intresserade av att skapa bra innehåll.

Sällan infrias devisen ”sök och du skall finna”. Istället måste du vada genom ett hav av skit. Varje sökning framställer det som att internet är fullt av dåligt, likriktat och opersonligt innehåll. Det är förstås inte sant, men det är det som du serveras.

Trots det så googlar vi vidare. Vi vet ju inget annat. Att söka på internet är att googla. Finns det ens något annat alternativ?

Google arbetar naturligtvis hårt på att du ska fortsätta att googla, trots att de nuförtiden erbjuder en trasig sökmotor som inte på något sätt är anpassad för dig som söker. Deras tjänst är lättåtkomlig eftersom den är din förvalda sökmotor i webbläsaren. Och framförallt är den ”gratis” – du betalar bara genom att ge upp all data om dina sökningar.

Vad är grejen med Kagi?

Jag hade ledsnat på Google för länge sedan, när Sven visade mig Kagi – en sökmotor som du betalar 10 dollar* i månaden för att använda. Och ja, Kagi kostar lite kosing, men Google och Kagi är ta mig tusan som natt och dag. Jag blir på riktigt glad av att söka på internet igen.

Jag

• ser inga annonser
• slipper skitsidorna utan faktiskt innehåll
• får oftare upp bloggar och personliga webbplatser
• delar inte min data
• hittar snabbt vad jag söker efter.

Dessutom kan jag

• ställa in att vissa webbplatser ska rankas högre än andra
• enkelt söka uteslutande i exempelvis forum, på bloggar eller i poddar
• exkludera utvalda webbplatser från mina sökningar.

Vi får vad vi betalar för

Jag fattar förstås att de flesta inte kommer vilja betala för att använda en sökmotor. Vi har vant oss vid att det ska vara ”gratis” och då får vi tyvärr inget bättre än Google i dagsläget.

Men jag vill lyfta att det faktiskt finns alternativ för dig som har tröttnat på sopig sök. Du kan prova Kagi gratis för dina 100 första sökningar. Det bästa är att testa själv för att se skillnaden. Vad händer om du gör samma sökningar på Kagi och Google?

Slut på meddelandet. Eller nej! Lyssna på min och Svens podcast Hej (resten av) internet! om du vill utforska mer av internet än det du tar del av idag (typ sociala medier).

* Du kan även betala 5 dollar i månaden, men begränsas då till 300 sökningar per månad. Det taket slår jag själv i ganska snabbt.

Vi tog årets första trappkaffe idag. Termometern visar 12 grader och det är torrare än väntat här i stugan. Gässen klyver de grå molnen i omgångar och överröstar kvittret i träden.

Jag sätter fötterna i de blå stövlarna som är ett par storlekar för stora. Ingen vet vems de är. Alla tror att de är någon annans. De är inte mina, det vet jag säkert. Jag stövlar bokstavligen iväg på en kort runda för att kika efter vårtecken. Finner snödroppar och bäckporl.

Nu ligger våren framför en. Precis där. Jag ser den faktiskt. Och jag ser fram emot att

• kratta bort höstlöven från gräsmattan tills armarna värker
• klyva vedklabbar medan solen fräknar näsan
• sätta frö i jorden och vattna den med sjövatten
• ta ett uppfriskande dopp med min svettiga kropp
• ha hela familjen samlad för en långhelg
• grilla många korvar över eldpannan och dricka Pucko till
• öppna sovrumsfönstret på vid gavel
• visa min brorsdotter allt som vaknar till liv
• ställa ut det lilla biblioteket för tredje året i rad
• plocka grenar i naturen och låt dem slå ut inomhus
• gå timmar i Tiveden över berghäll och bredvid sjö
• käka gubbröra på rågbröd med en kall lager till
• skriva på nästa novell på en vårstädad altan
• hänga ut tvätten på tork i ljummen vind
• flytta ut gymträningen till bryggan
• koka rabarberkräm på de första späda stjälkarna
• ta ännu fler koppar trappkaffe.

Vårregn, islossning, avverkad skog, fågelkvitter, brasa, köttfärssås, bok, kram och en finne mellan ögonbrynen.

Jag är hemma på schlätta i Fridhem. Igår gick jag ”Josefa hagen”-rundan och idag blev det ”Gamla soptippen”-svängen. Då och då tycker jag mig skymta en skock rådjur som går på två ben. Det är sådan stämning dessa dagar.

Säg inte när du ska säga saker, säg inget när du inte har något att säga och säg för bövelen inte att du inte har något att säga.

Det här gäller dig som bloggar, skriver nyhetsbrev, poddar, vloggar eller postar i någon form i något flöde. Det är helt okej att vara tyst.

När jag var liten skrev jag dagbok i perioder. Jag var ganska dålig på att skriva kontinuerligt. Varje ny period inleddes entusiastisk med långa anteckningar varje dag. Men snart kom en dag då jag inte hade lust eller inte orkade att dela något. Eller så hade det inte hänt något värt att skriva om. Då skrev jag: Kära dagbok, idag har jag inget att skriva. Hej då!

Det kunde bli ganska många sådana sidor i min dagbok. Helt meningslöst. Vem brydde sig? Inte jag och sannerligen inte dagboken. De efterlevande som hittar mina gamla dagböcker kommer nog inte heller ha så stor nytta av de där sidorna (förutom ett första fniss). Jag kunde bara ha varit tyst.

Det här gäller även på webben:

1. Säg inte när du ska säga saker. Om du inte är ett företag som tjänar pengar på att säga saker på webben och framförallt tar betalt för att leverera, behöver du inte ha ett påhittat schema. Det är bara löjligt.
2. Säg inget när du inte har något att säga. Vi vadar alla genom ett oändligt hav av innehåll varje dag och mycket av det är skit. Skapa inte mer skit enbart för att du känner att du måste säga något.
3. Säg för bövelen inte att du inte har något att säga. ”Kära läsare/lyssnare/tittare, idag har jag inget att säga. Hej då!” Bespara alla detta icke-innehåll som tar plats i våra inkorgar och flöden. De flesta bryr sig inte om att du inte har sagt något just idag. Var tyst, var lugn.

Jag faller själv dit ibland, så detta är lika mycket en påminnelse till mig själv som det är ett önskemål till dig.

Så, nu ska jag vara tyst en stund.